Under mina nasta tva ar har i Italien har jag jobbat med lite utav varje men den storsta tiden har jag agnat at baby sitting. Eftersom tva ar ar en ganska lang tid, har jag hunnit med en del familjer, men ingen som den idag.
Vaknar av regnet som piskar mot fonstren tva minuter fore vackarklockan skulle ringa. Noll lust att stiga upp. Men tar mig i kragen och gor mig klar, snall som Alle ar skjutsar han mig eftersom det sporegnar. Ny familj ar alltid en speciell kansla, man vet inte riktigt hur man ska bete sig, hur barnen ar osv.
Denna gang fick jag erfara en mormor som inte var en gullig snall liten nonna som de flesta har. Utan en ragata! Det ar ett fult ord med det enda som jag kanner att det rikigt passar som en bra beskrivning av henne.
Kom in genom dorren och direkt borjade hon:
- Se nu till att de tvattar och klar sig, ja det ar ju din uppgift.
- Ga nu och sag det, men sag inte att det var jag som sa det
Skulle dit for att lara kanna barnen lite och lasa lite laxor med dem. Men det var omojligt eftersom de skrek, sprang runt, slogs och brakade.
Mormorn borjar skrika at mig att jag maste saga at dem att sluta.
Det ar faktiskt din uppgift som barnflicka att lara dem att uppfora sig och ta ansvar.
Borde inte en 6, en 10 och en 12-aring veta pa ett ungefar hur man uppfor sig?
Tva korta timmar kandes som en vecka...
Forsta och sista gangen dar kan jag saga.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
det finns förjävliga italienska barn. vi har en hop sådana på vårt kvarter.
men å andra sidan har jag hört att även svenska snorungar är jävliga.
jaa, vi kan jättegärna försöka ses. bara vädret tillåter!
kram
Post a Comment