London

Forsoker vanja mig vid storstadspulsen, vi har det bra. Simona har redan flyttat in hos en familj och verkar trivas bra. Jag har varit pa en intervju och fick jobbet men det var inte riktigt vad jag sokte sa jag tackade nej. Idag har jag varit pa intervju med en formedling och det gick jattebra sa jag hoppas att de kan hjalpa mig att hitta nagot intressant. For just nu bor jag sjalv pa hostel vilket inte direkt ar nagon hojdare, men det funkar.
Idag har strosat runt i ett superharligt hostvader och kollat pa sevardheter med en ny bekant. Ar sa kul, sa mycket manniskor, sa manga mojligheter, jag blir sa inspirerad!

Imorgon kommer Evelina till Victoria station dar hon ska hoppa pa en buss till Manchester, sa jag hoppas jag hinner traffa henne for en kaffe i alla fall.

What can I say? An sa lange kanns mitt belsut helt ratt!

Jag avskyr avsked...

..och ar formodligen inte ensam om det. Men det kanns som att det ar det enda jag angnat mig at de senaste dagarna.

Forst att saga hejda till alla hemma, inte varst denna gang med tanke pa att jag kommer hem till jul och det ar ju bara tva manader kvar. Mest jobbigt var det att saga hej da till pappa som jag inte kommer att se pa ett bra tag (alldeles for lange).

Igar hade Simona och jag middag med alla vara kompisar pa en jattemysig trattoria och jag fick verkligen stalsatta mig for att halla tararna borta (mina ogon taras bara nu nar jag skriver). Tur att det ar enkelt att komma till Parma fran London for att det kommer att bli manga weekends nar langtan blir for allt for stor.

Nu ska jag pa lunch med en massa mammor som jag varit barnvakt hos, ta avsked igen...

Ikvall blir det ut en svang med min kara, kara Daniela. Ska sova over hos henne, varje minut ar vardefull.

Men mitt i all denna angest sa kanner jag en stor stor gladje for jag ska ju ut pa nya aventyr! Kanns sa spannande och kul. Skulle det av nagon anledning inte funka i London kan jag ju alltid atervanda till Parma. Man maste ju vaga prova nagot nytt. Aker dessutom i valdigt gott sallskap.

Simona sa en klok sak att vi far se det hela positivt att vi inte behover saga hej da till varandra i alla fall vilket innebar en viktig person mindre.

Ciao Parma, a presto! London, here we come!

Hemma i Skeå

Har hunnit med en hel massa trevligheter i helgen.

Fredag: Fika på stan med mamma och moster och mysmiddag på kvällen i samma sällskap.
Lördag: Shopping med mamma, köpte ett par nya skor och en bomullsklänning. Några öl med Anna och Kerstin på kvällen. Blev dock ingen utgång, kände mig alldeles för risig av min förkylning.
Söndag: Mysfika framför brasan med faster Gertrud hemma och sedan supergod och trevlig middag hos grannarna.

Imorgon kommer pappa hem från Frankrike och sedan återstår att se vad som händer resten av dagarna. Har redan en hel del kuliga planer!

Min blivande stad...

Arlanda

Uppstigning 04.30 imorse, dusch, packa det sista. Simona skjutsade mig till tågstationen, halvägs kom jag på att jag hade glömt mobiltelefonen hemma hos henne men eftersom vi inte hade någon tidsmarginal fick den stanna där. Tåget gick 06.28. Somnade. Framme i Milano 08.00. Flygbuss ut till Malpensa. Somnade. Checkade-in. Letade desperat efter en telefonkiosk så att jag kunde ringa mamma som jag antog hade ringt min mobil x antal gånger. Fick i tag i mamma som berättade att trots att Simona inte pratar engelska hade hon med några ord lyckats förklara att jag var på tåget och hade glömt mobilen hemma hos henne. Flyget gick 11.20. Somnade inte än hur mycket jag försökte. Landade 14.10. Nu sitter jag och väntar på Stina som ska hålla mig sällskap ett tag. Åh, vad kul det ska bli att få träffa henne. En mysmiddag på Arlanda tillsammans innan hon åker vidare till Evelina i Linköping.
Flyget till Skellefteå går 22.30. Blir en lång resedag... mycket väntan, tur att Stina kommer.

Un bacione.

See you on thursday night!

Hade bestamt mig for att nu var det dags att andra pa nagot i mitt liv, kande ett stort behov av forandringar, inte for att jag inte trivs men for att det ar mer eller mindre tre ar som jag gor samma sak.
Har forsokt hitta ett fast jobb har i Parma men det ar inte det lattaste om man inte vill jobba pa cafè eller i kladbutik, sen ska vi inte prata om lonerna. Sa jag har bestamt mig for att flytta till London. For att prova pa att bo i en storstad och framfor allt for att utveckla min engelska som har hamnat lite i skymundan med tanke pa att jag bara pratar italienska dagarna i anda.
Sa nu ar allt bokat och klart, aker dit med Simona. Ska verkligen bli jattekul och skulle jag av nagon anledning inte trivas sa finns Parma kvar.

Men innan dess ses vi i Skelleftea, kommer hem torsdagkvall och stannar i 10 dagar.