Sono tornata...

Holl pa att missa min week end i London! Taget fran Parma var ca 1 timme forsenat... trenitalia ar inte att lita pa for fem ore. Val framme i Milano med ett hjarta som bultade i 500km/h hoppade jag pa bussen till Malpensa, i vanliga fall tar den ca 50 min. Nu tog det 45 min bara att ta oss ut fran de centrala delarna av Milano. Var framme pa flygplatsen 20 min fore de stangde check-in. Lite mer bilko och jag hade missat min flight.
Fredagkvall blev valdigt lugn, pratade en massa och at lite parmigiano som jag hade tagit med till Stina.
Lordag gick jag en svang i Hyde Park, lunchade med Stina. Akte till Tate Modern, paminner lite om MoMa i NY. Kvallen hade vi en harlig hemmafest innan vi skulle ut. Bara det att jag som ar van att ga ut i Italien (dar det inte existerar att man far visa leg) inte hade tankt tanken pa att ta med mig ID-kort och blev darfor inte inslappt, snopet!
Sondag akte vi till Bricklane och gick pa marknad, helt fantastiskt. En salig blandning av manniskor, lukter, matratter, saker att kopa...superkul! Pa eftermiddagen traffade jag en kompis fran Italien som bor i London och vi korde runt pa hans gamla vespa fran 1982. Besokte b la rose garden i Regent's Park, otroligt vackert med alla olika rosor som dessutom luktar sa underbart gott.
Har dock akt pa varldens forkylning, helt klart beror det pa vaderomstallningen. Sa mitt lock for oronen som jag fick igar pa planet har fortfarande inte slappt. Idag pa jobbet fick de skrika efter mig for jag hor nastan inget. Satt med varldens gulligaste gamlingar pa flygplanet, ett italienskt par som bott i London i 50 ar. Sa nar vi borjade landa sa jag att jag hade problem att hora for att jag hade fatt lock for oronen. Da svarade gubben, vi har ocksa problem med horseln men det beror inte pa lock for oronen utan pa aldern.

Har ar det olidligt varmt... vet inte vad jag ska ta mig till. Svetten bara rinner. Det enda jag har lust att ata ar isglass. Man tappar helt matlusten i denna varme.